Certifierad ungdomsledare.

Då skriver jag till ungdomsledare på cv. 

Helgen har inneburit ett avslut av Ungdomsledarutbildningen jag gått under hösten och vintern, så numera är jag certifierad ungdomsledare. 

Under helgens gång fick alla kursdeltagare skriva ner bra saker om varandra. På min lapp skrev dem: 

Härlig som person.

Vänlig.

Rolig. 

Engagerad och en god ledare. 

Erfaren. 

Tydlig och ödmjuk. 

Härlig att prata med och lockar en till skratt. 

Kunde knappt förvänta mig bättre ord. 

Helgen är över, kursen är över, och kvällen har spenderats med att klä granen och julpynta hemma med bästa barnet. Två veckor till, sen är det jul! 

Fredagen den 8:e december.

Fredag= hoppträning.

Hinderna blir högre och högre, hästen blir finare och finare, OCH det blir roligare och roligare. 

I helgen väntar sista kurs tillfället för ungdomsledarutbildningen. Sen kan jag titulera mig som: ungdomsledare. 

Trevlig helg. 

Julmys och party i Stockholm.

Här i skåneland kan jag inte påstå att jag har fått någon direkt julkänsla, men så åkte vi till Stockholm. Där va det julkänsla delux! 

En hel helg tillsammans med lillasyster i storstaden kunde knappast bli bättre. 

Vi hann även i förbifarten med kaffe hos fd chefen i Gnesta, vilket var väldigt trevligt. Det är alltid lika trevligt att komma tillbaka Gnesta! Man känner sig alltid som hemma där. 

Anledningen till Stockholms trippen va inte enbart för att hitta julkänslan utan för att gå på, vad som blev årets fest, som Bissi och två tjejer till anordnade med bravur! 

 

En av kvällens happening blev att killarna vi träffade på Gotland kom till festen, och va precis lika härliga att umgås med nu som då. 

Denna minst sagt suddiga bild tycker jag summerar helgens bravader ganska bra. 

Stockholm levererade i vanlig ordning. 

Två månader senare.

För två månader sedan, den 29 september, var jag tillsammans med ett par andra tjejer auktionsvärdinnor på Flyinge. Vad jag inte visste då är att en av tjejerna två månader senare skulle bli min kollega, vän och ha tävlat min häst. Men så blev det, och allt har sin mening. Välkommen in i mitt liv, Lisa. 

Imorgon är sista arbetsdagen för den här veckan sen beger jag mig uppåt landet, närmare bestämt Stockholm för lite weekend-ledigt. Och en sak är säkert! Det kommer bli en sjukt bra helg! 

Korten ifrån fotograferingen på förskolan har kommit. Jag dör söt-döden. Tänk att denna fantastiskt fina pojke är min! Älskar han från månen och tillbaka! 

Klubbmästerskap i dressyr.

Idag är jag stolt ägare och kollega till Frallan och Lisa som startade KM i dressyr tillsammans. Värt att notera är att Lisa aldrig ridit henne innan, och Frallan har aldrig tävlat i dressyr innan...  

Varför tävlade dem?! 

Lisa frågade mig i veckan om jag skulle tävla, men det skulle jag inte. Jag frågade om hon själv skulle tävla, men hon hade ingen häst att starta. 

Jag sa med ironi att hon kunde ju starta Frallan, och så blev det... 

"Ingen minns en fegis" var det någon som en gång sa, och så tänkte nog Lisa också som aldrig suttit på hästen eller knappt sett henne in action. 

Men! Vi är båda mycket nöjda med resultatet och domarens lovord, och Lisa frågade om hon fick tävla Frallan fler gånger. Självklart! 

Övning ger färdighet.

Hoppträning idag. Fick sådär. Hästen har fått lite för mycket mersmak på hoppningen och tänder till mer än vad ryttaren klarar av. Hon drog tyglarna ur handen på mig hela tiden, så det blev inget bra idag. Men hon hoppar med öronen framåt och tycker hennes nya omskolning är toppenkul. Jag måste bara lära mig att rida så det slipper bli pannkaka på träningen. Övning ger färdighet, så det är bara att öva på. 

På söndag sadlas det om och då blir det tävling och Klubbmästerskap i dressyr. Men inte med mig som ryttare...

Trevlig helg, och på återseende.  

Det blir aldrig som man tänkt sig.

När dagis ringer och säger att det har hänt en olycka med Viggo lägger man sig på gasen lite extra. 

Kommer in och på golvet sitter en av fröknarna med Viggo i knäet och runt dem ligger det en massa pappershanddukar fulla av blod. Byxor, tröja och frottéhandduken över Viggos bröst va också täckta. 

Det har växt ett märke på Viggos bröst ur en blodådor den senaste månaden som råkades rivas av till hälften, vilket resulterade i mycke-massa blod. 

Den lilla pojken med det stora plåsteret. 

Nu väntar vi på remiss från hudkliniken för att få ta bort den. 

Det blir inte alltid som man tänkt sig.