Sakta

När klockan visade 13.00 idag kändes det som att hela dagen hade gått. Tiden går såååå sakta när man är ledig.
Idag har jag i och för sig inte gjort sådär mycket, gjort stallet, handlat, hämtat bensin till bilen, förberett för att se om jag lyckas göra egen fläder saft. Återstår att se på fredag. Punkt. Inget mer. Imorgon blir det nog inte så mycket gjort heller om inte mindre. Det ska tydligen regna hela dagen i morgon, så det får bli en innedag va det nu innebär.
Godnatt

Första semester dagen.

När hästarna kommit ut, stallet var gjort och frukosten uppäten, kom tanken: va ska jag nu göra då?!
Tig på mig något som inte är stallkläder, och började min första semesterdag med att åka till eko-hallen. Efter en mindre shoppingtur åkte jag hem igen... Fick frågat om jag ville göra ett ärende och köra till Hässleholm och lämna ett par saker, visst. Glömde plånboken, och på vägen dit började tankmätaren lysa... Great!!
Men med is i magen och en jädrans tur lyckades jag ha bilen på min sida, och jag tog mig fram och tillbaka utan motorstopp. Men det kändes lite stressigt ett tag... Men att försöka mig på att ta den till närmsta bensinstation gör jag inte! Jag får nog hämta på dunk och fylla på den där den står nu.
När jag kom hem från Hässleholm kom hovslagaren och hjälpte mig att slå på en sko på en av unghästarna som tappat den.
Blev en rätt så händelserik första semesterdag i alla fall.

Axel och gänget har kommit fram till Aachen. Lastbilen hade tydligen krånglat en del på vägen, men dem kom fram tillslut och hästarna mår bra. Imorgon är det veterinär kontroll, och jag håller tummarna hemifrån att det ska gå bra för team Sverige!

5 år sedan sist.

För 5 år sedan tog jag studenten! Under studenten inträffade även en tävling axel skulle på. Jag stannade kvar hemma för att kunna få njuta och uppleva sista veckan som student.
Idag hände det igen! Lastbilen full med dem finaste hästarna på väg på Aachen, UTAN mig. Det var jobbigare än jag trodde det skulle bli att stanna hemma. Jag har själv gjort valet och det har diskuterats fram och tillbaka. Men tillslut kom vi alla fram till att det blev bäst om jag blev kvar här. Tårarna kom när lastbilen körde ut från gården, men nu börjar det väl släppa och jag inser att valet var det rätta. Ibland måste man lyssna till sitt inre, och på magkänslan. Jag har sett fram emot att åka till Aachen ett helt år tillsammans med den tjejen som är med dit där nu. Vi har pushat varandra och pratat om det hur länge och mycket som helst. För vem vill INTE åka till Aachen. Det är ALLA hästmänniskors dröm!! Men man får inte glömma att det är en tuff tävling för en hästskötare, och även om man är i sitt esse så är det ingen dans på rosor. Jag har inte varit i mitt rätta esse den senaste veckan, och valde därför att avstå att följa med, för att inte behöva åka dit och bryta ihop. Istället stannar jag kvar i Kristianstad och tar en veckas semester. Bara jag, hundarna och ett fåtal hästar. Helt ensamma!

5 års reunion.

Herre Gud vad tiden går fort! 5år sedan jag tog studenten. I lördags var det återträff, och alla utom 4 st från min klass var där. Super kul att träffa alla igen.
Denna veckan blir det härslöv för hela slanten.
Var det firas midsommar är ännu oklart...
Klockan ringer 04.30 imorgon. Dax att sova.

Ungern

Då har en vecka i Ungern gått, och vi har landat i Sverige igen. Åkte förra måndagen, och kom hem i tisdags. Det är en lång resa! Men resan hem går alltid lite lättare när tävlingen gått bra, och resultaten har varit bättre än någonsin.
Av 20 startande kom axel 9 i dressyren, 6 i maraton och 8 i precisionen. 7 totalt! Första tävlingen får mycket väl godkänt med dem resultaten. Hästarna har skött sig exemplariskt, och stämningen har varit god.
Nu laddas batterierna om, hästarna får vila och gå i hagen, och jag åker tillbaka till härslöv och jobbar lite innan nästa tävling kommer. Vi laddar på olika sätt....

Galet mycket.

Dagarna börjar 05.30 och slutar ca 22.00. Där emellan är det full fart hela tiden. Upp på morgonen och fodra alla hästar och göra vid stallen. Iväg till härslöv, börjar 9, slutar halv 5. Tillbaka till Kristianstad. In med alla hästar från hagen, fodra, motionera dem som ska motioneras, linda ben, packa till tävlingen vi åker till på måndag, klippte en häst igår, putsade alla selar idag och hämtade täcken som varit på lagning. Alla måsten tar aldrig slut! Men jag vet en som kommer vara helt slut när lastbilen rullar ut från gården på måndag morgon! Det är jag!!
Dessa veckorna har det varit galet mycket, och jag förstår inte själv hur jag vare sig orkar med och hinner med allt. Men stark kvinna reder sig själv, och än sålänge har det ju gått bra. Nu är det sista dagen i härslöv innan vi åker, sen är det full fart att fixa det sista till tävlingen i helgen. Sen på måndag bär det av. 130 mil enkel väg. Ungern here we come.

Helg... Igen!

Tiden bara rinner iväg. Dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad. Jag hinner inte med!!!! Härslöv om dagarna, Kristianstad om kvällarna, jobb, jobb, jobb. Nästa vecka åker vi till Ungern. Var hittar jag motivationen?! Var hittar jag mig själv? Just nu lever jag i en bubbla som inte verkar vilja spricka. Just nu är jag evigt tacksam att jag har Sune. Vad skulle jag gjort utan honom?
Jag går och lägger mig, och hoppas kunna vakna med mer energi, mer motivation och mer glädje än vad som funnits den sista tiden. Jag hoppas på en bra framtid!