Var går gränsen?

En väldigt klok människa i min vänskapskrets säger ibland: folk är folk. Och visst är det så! Alla är vi olika, och alla tycker vi olika. Men så finns det dem som ibland tycker lite för mycket. 

"För mig är du bara en smutsig liten slyna som inte kan gå vidare med ditt liv utan måste hålla på hela tiden med drama!!"

"Du är helt jävla rubbad i huvudet! och du skriver en blogg för att smutsa ner en oskyldig människa! Har du någonsin blivit våldtagen och vet hur man mår efter det? Tror knappt de! Du är så förbannat falsk!! men fortsätt så Christine du kommer nog komma långt i livet med de, lr inte!"

"Du känner inte mig, du vet inte vad jag är kapabel att ställa till med för drama, och du vet inte vad jag känner för folk." 

"Kan skriva fler saker jag tycker du är.. och jag står för vad jag tycker! 

Ok.."

"Du är sjuk! Sök hjälp!"

Såhär tycker någon om mig... Jag hade kunnat nämna hennes namn, men det behövs inte, det har jag redan gjort på Facebook. Jag är egentligen inte för att hänga ut personer med namn och smutskasta någon, men även jag har en gräns. Och den gick igår! Hur långt får man lov att gå, och hur dumt får man lov att bete sig innan man faktiskt förtjänar att bli uthängd?! 

Människan ifråga är väldigt tydlig med att hon står för vad hon tycker och tänker om personer. Då måste det ju vara "okej" att jag publicerar hennes meddelande officiellt om hon nu verkligen står för det? 

Jag är så in i Norden trött på (milt sagt) personer som "får bete sig hur som helst" utan att få några konsekvenser för det. 

- Nej! Det är inte rätt att hänga ut personer. 

Men det är inte heller okej att få bete sig hur som helst!