Familjemys och julskyltning.

Idag lämnade vi bacillerna hemma, och åkte till Stockholm för att bara mysa, vara tillsammans, och gå i gamla stan på julskyltning, och vi har haft en super mysig dag! 

Förra året tog vi en bild på viggo och denna tomten, men detta året va barnet inte lika samarbetsvillig... Så det blev på bara tomten detta året. 

 Stortorget i gamla stan. 

Det blev waow-faktor x2 för Viggo inne på NK. En jätte stor julgran i taket och en super snabb bil som han själv säger. 

Dagar som dessa kan jag leva länge på. Bara han och jag (så är det iofs alltid), och massa mys. 

Vab och vam.

Idag har vi kört kombinerat. 

Vård av barn, och vård av mamma. Barnet har någon mystisk bakteri i kroppen, och min kropp och hals kör sitt race. Precis som det ska vara i november med andra ord. Imorgon hoppas vi på bättring, men ännu en vab-dag väntas. Men det där "vammandet" avstår jag gärna. 

Min födelsedag.

Då var det min tur att fylla år. 27 år närmare bestämt. 

Började dagen med en fantastiskt glad unge, som sa att han gillar sin mamma och gav mig en stor kram. Bästa starten. Fortsatte med kombinerad fredags- och födelsedagsfika tillsammans med vännerna från Hästhuset. 

Lite jobb efter det, sen hämta barn på dagis. 

Dagen avslutades med (precis som förra året) middag hemma hos världens bästa Åsa och Peter. 

Däremellan har jag fått en hel del hälsningar, meddelande, samtal och en och en annan sång sjungt för mig.

Tack till alla er som på ett eller annars sätt förgyllt min födelsedag. 

Snöigt värre.

... Det fortsätter snöa, och jag fortsätter frysa. Men ungen är gladare är någonsin över denna vita nederbörd. 

November är ingen vinter månad!

Skärpning! Jag fick lära mig i skolan att november är en höstmånad, inte vinter! Så hur kommer det då sig att det har snöat i tre dagar nu och är så kallt ute att man fryser stjärten av sig?! 

Jag gillar ju julen... Men jag har som en egen regel att min födelsedag måste ha passerat innan vinter och jul får tas vid. Och jag har inte fyllt år än! 

 Men snön är redan här, och jobbet måste skötas. Extra batteriet jobbar på högvarv, och jag fortsätter att frysa stjärten och händerna av mig. 

Och med snö och frusen mark kommer broddarna... 8 hästar, 32 ben och 64 broddar senare kunde hästarna få komma ut i hagen och blir körda. 

Man är ju inte lite avundsjuk på dem som är i Spanien just nu... 

Omvänd psykologi.

Så kom dagen! Dagen då jag bestämde mig för: nu ska ungen åka iväg utan blöja! 

Han har varit utan blöja ett tag nu, men det där med att kissa på toaletten har varit lite läskigt, och eftersom det inte finns pottor överallt, så har blöjan fått åka på om vi ska ha åkt iväg en längre tid. 

Men så idag bestämde jag mig för att han måste ju lära sig någongång! Ingen blöja på, extra kläder med, och iväg. 

Ett tu tre blev ungen kissig, men skulle inte kissa på någon toalett... 

Omvänd psykologi! "Jag tror inte att du kan..." 

Klart ungen kan! Och det kunde han. Så nu är blöjorna ett minne blott. Inga blöjor hemma, och inga blöjor när vi ska iväg. Tack för denna tiden, Libero. 

Extra batteriet.

November är här, och extra batteriet har redan tagits fram. Varför blir det ständigt så, så fort November kommer? Varför tar all energi slut, och extra batterierna för att orka ta sig ur sängen och ta sig igenom dagen behöver användas. Men hur länge håller det där extra batteriet egentligen?! Det känns som att det är på sluttampen nu, trots att november precis har börjat. 

Varje morgon önskar jag att det är kväll igen. Varje gång någon frågar hur det är sväljer jag klumpen i halsen och svarar: det är bra, tack. 

Men om extra batteriet snart tar slut då... Orkar jag gå ur sängen på morgonen då? Och kommer jag kunna svälja den där klumpen gång på gång, eller kommer det brista? 

Snälla november! Skynda dig förbi nu, så mitt extra batteri inte hinner ta slut! Jag behöver dem sista krafterna hela året ut.