Min solstråle!

Livet har bokstavligen talat varit ganska upp och ner den sista tiden!!!!
Varför händer allt mig? Eller rättare sakt, varför händer allt mina DJUR? Livet är inte rättvist!

Min häst har visat sig att han har en hovsjukdom som är utdömande. Går att behandla, MEN varje behandling kan ta upp till 1 år, och är väldigt smärtsamt. Han har det på alla 4! Men visst gör man allt för sitt djur!?, Ja, jag gör det!, men i detta fallet är jag tyvärr en väldigt liten del i allt, så det finns inget att göra. Jag måste ta det svåra beslutet att ta bort honom!!!!!!! Känns för j*vligt rent ut sakt!!! Han som är så himla fin! Min älskling!

Och hunden då...
Jodå, han är på bättringsväg. Lite sämre vissa dagar, men lite piggare andra. Har inte träffat honom på en hel vecka nu, och sist jag såg honom så låg han helt apatisk och kunde inte röra sig på djursjukhuset, och reagerade inte över huvudtaget när jag försökte prata och locka på honom. Jag trodde det var över!
Men nu är han hemma hos mina föräldrar som tar VÄL hand om honom, och ska på återbesök till veterinären på Onsdag! Ska hem på Lördag och hämta honom! <3. Jag har ALDRIG saknat någon så mycket som jag har saknat SUNE den här tiden. Äkta kärlek!

Men nog om tråkigheter!

Var i Tjolöholm i helgen, Axel tävlade. Gick ganska fint faktiskt. Jag och hästarna skötte oss fantastiskt, och kusken såklart!
Blev ihopslagen även denna gången med paren, men vann precisionen och kom tvåa totalt trots det! Duktigt! I maraton var det jag som stod för kartläsning och att hålla reda på tider! Jag är lite imponerad av mig själv faktiskt. Håller på att få nervsammanbrott varje gång timmarna innan, men sen flyter allt på så bra i alla fall under själva maratonen! Jag är en duktig groom jag!

Känner att det kanske blev liiiite för mycket självkänsla där mot slutet, men jag behöver det tro mig. Är det ingen annan som säger det så gör jag det själv. Är inget lätt när både hund och häst försvinner ifrån en PÅ SAMMA GÅNG! Livet är inte rättvist!

Men huvudsaken är att min solstråle mår bättre igen!
Hästen kommer jag aldrig mer få se igen... orättvist!

Ska nattfodra hästarna nu, sen kallar sängen. Är några dagar kvar till Lördag, då det väntar en glad och efterlängtad återförening, och en välförtjänt sovmorgon!

Tack alla ni som skickat och visat er omtanke till mig och mina allt den här tiden! Utan er hade jag inte klarat det!

TACK!