Beslut är till för att ändras (som Nicole säger)

MEN! Vad är då MITT beslut!
Den stora frågan i mitt liv just nu, är: Vad händer till hösten. Eller rättare sakt, vad händer om EXAKT 1 månad?! Då slutar jag här! Och sen då?

Dem funderingar jag har över det är ju självklart att hitta ett jobb och någonstans att bo! Inte så lätt som man tror! Men vad vill jag jobba med då. Kan jag se mig själv framför mig stå i en butik någonstans och sälja saker/kläder?, Kommer jag och Sune att klara av att bo inne i stan i en lägenhet efter att ha bott på landet i snart 4 år!? Nja, tveksamt på båda frågorna.

Jag funderade lite på allt och inget i fredags, och kom fram till att jag trivs faktiskt med mitt liv som det är för tillfället. Några saker skulle kunna ändras, men annars är det bra. Det är nog meningen att jag ska hålla på med hästar. Jag gillar det trots allt.
Vad händer med Jasper och Danilo ifall jag inte kan ta hand om dem!? Hästen Axcel hade innan som jag gillar jätte mycket som är till salu igen. Vem kommer han till i fall inte jag köper honom? Vilket nästan känns som ett MÅSTE!

Nicole kommer hem nu!!! Äntligen.
Men hon åker tillbaka igen. Vad är det som säger att jag inte kan åka med henne! Jag och Sune. Åka till Spanien och jobba där nått år. Hade inte det varit toppen!
Då kommer genast den hemkära och hon som inte gillar ändringar i livet människan fram igen! Nej, stanna hemma och ha det som det alltid har varit! Men varför?

Ja, jag vet helt enkelt inte riktigt hur jag ska göra. Jag vill ha kvar Jasper och Danilo, köpa Agge och flytta till Spanien tillsammans med Nicole!!! Men dessa saker går inte tillsammans... Tusan!

Så istället för att säga som Nicole sa: Beslut är till för att ändras.
Så kanske jag får säga istället: Beslut är till för att TAS!!!

En regnig dag!

Dystert! Så vad gör man en dag som den här! Just nu sitter jag vid datan, annars allt precis som vanligt trots det tråkiga vädert. Har motionerat 4 hästar på förmiddagen, och nu på eftermiddag har stallen gjorts i ordning och alla hästar är ute!

Läste precis på "min" travhästs blogg! Hon startade ett lopp igår, men började med att galoppera direkt vilket gör att dem blir uteslutna i från det loppet. "Keepan" var tydligen inte riktigt på topp! Eller Keep it face som hon egentligen heter. Bättre lycka nästa gång!!!
Vill man läsa om henne så kan man gå in på rixallsvenskan, och klicka vidare till stall skåne, och hästen heter keep it face. Och den är jag delägare på :)

Annars händer väl inget super duper kul färtillfället. Jag jobbar på Bollerup i helgen. Sen nästa vecka beger vi oss av till Lähden i Tyskland för ett par dagars tävling. Var länge sedan sist nu.

Bollerup.

Sitter och äter frukost nu. Sen bär det av till Bollerup för en arbetsdag.

Ska det bli höst redan?

Det blåser och regnar, och är allmänt tråkigt ute! Ska det redan bli höst!?
Är rädd för att det är det snart... Redan Augusti, och sommaren har redan hunnit passera. Men det är fortfarande två tävlingar kvar även om hösten börjar närma sig. Lähden v. 33 och Donaueschingen i början av September.
Vad händer sen då?

En fråga jag itne kan svara på. Och ingen annan heller, tyvärr!
Man kan aldrig veta helt säkert.
Helt säkert är att jag måste hitta ett jobb, ett jobb att tjäna pengar på. Kommer inte bli så mycket här i Balsby om jag förstod allt rätt igår. Jag vet också att jag vill ha kvar Jasper och Danilo. Hemma hos mamma och pappa eller här? Det vet jag inte heller!
Hade varit skönt att veta något någongång.

Vet i alla fall att jag måste gå ut och plocka in hästarna och fodra lunch. Sen ska jag klippa en häst efter det. Mer spännande blir väl inte dagen än så. Fast mitt liv slutar ju aldrig att överraska mig, så man vet ju inte...

I helgen blir det jobb. Ska till Bollerup. Festligt med lite variation (eller ja, andra hästar att släppa ut och ta in, och mocka till), men ett annat ställe och andra folk. Är jag och JOhanna som styr loss i helgen. Är Fjordhäst SM på Bollerup också under helgen, så jag och Sune tänkte smyga lite runder bland alla lurviga "hästar" och se om det finns något fantastiskt att se på. Man vet inte!

På med galonerna, och ut i regnet.
Tjingeling

Ett nytt kapitel i mitt liv.

Allt känns så tomt!
Dagen har inneburit en dag utan energi. Utan motivation. Utan kraft.
Men det är väl såhär det känns antar jag! Tomt!

Mötte lastbilen på väg ut ifrån gården igår när jag kom hem efter att ha hämtat Sune. Tanken av att MIN häst låg där i fanns knappt. Det gick inte att föreställa. Det känns dumt att säga "äntligen är det över", men på ett sätt känns det skönt. Man kollar fortfarande efter i boxen i fall han inte står där. Man tänker efter en extra gång så att man inte har glömt att ge han mat, eller släppt ut han i hagen. Men varje gång man tänker, så blir det tyst! han finns ju inte längre...
Fanns inget annat att göra! Jag gjorde allt jag kunde!

Nu när jag äntligen fått tillbaka min hund, och nu när min häst fått avsluta sitt kapitel i livet, så börjar jag på ett nytt!

Nya möjligheter. Inte med en sån fin häst som han. Men med min hund och min familj som finns där och stöttar mig!

Även om allt börjar om nu igen, så kommer han alltid finnas där för mig! Han var MIN häst!

En helt vanlig dag.

Ja, det är väl så här en dag ser ut på Nytorp!
Upp och göra stallen på morgonen, in och äta frukost efter det.
Sen börjar motioneringen av hästar. Lagom till lunch har dem hästar som planerat skulle gå, gått. In och käka, ut och släppa ut och göra stallen klara för eftermiddagen. Sen nu på eftermiddagen har vi kört in dem sista balarna hö!

Har fått nr idag till dem jag ska ringa som ska komma hit och ta hand om min häst... Inget samtal jag vill ringa direkt. Men jag har provat en gång men det var ingen som svara. Får prova igen senare, eller imorgon! Vet inte ens vad jag ska säga!? Svårt!

Imorgon ska Sune på återbesök :). Hoppas att veterinären säger att det ser bra ut. Jag har ju inte träffat honom på två veckor... Usch vad tiden går långsamt. Men på fredag, så blir det puss kalas!

Min solstråle!

Livet har bokstavligen talat varit ganska upp och ner den sista tiden!!!!
Varför händer allt mig? Eller rättare sakt, varför händer allt mina DJUR? Livet är inte rättvist!

Min häst har visat sig att han har en hovsjukdom som är utdömande. Går att behandla, MEN varje behandling kan ta upp till 1 år, och är väldigt smärtsamt. Han har det på alla 4! Men visst gör man allt för sitt djur!?, Ja, jag gör det!, men i detta fallet är jag tyvärr en väldigt liten del i allt, så det finns inget att göra. Jag måste ta det svåra beslutet att ta bort honom!!!!!!! Känns för j*vligt rent ut sakt!!! Han som är så himla fin! Min älskling!

Och hunden då...
Jodå, han är på bättringsväg. Lite sämre vissa dagar, men lite piggare andra. Har inte träffat honom på en hel vecka nu, och sist jag såg honom så låg han helt apatisk och kunde inte röra sig på djursjukhuset, och reagerade inte över huvudtaget när jag försökte prata och locka på honom. Jag trodde det var över!
Men nu är han hemma hos mina föräldrar som tar VÄL hand om honom, och ska på återbesök till veterinären på Onsdag! Ska hem på Lördag och hämta honom! <3. Jag har ALDRIG saknat någon så mycket som jag har saknat SUNE den här tiden. Äkta kärlek!

Men nog om tråkigheter!

Var i Tjolöholm i helgen, Axel tävlade. Gick ganska fint faktiskt. Jag och hästarna skötte oss fantastiskt, och kusken såklart!
Blev ihopslagen även denna gången med paren, men vann precisionen och kom tvåa totalt trots det! Duktigt! I maraton var det jag som stod för kartläsning och att hålla reda på tider! Jag är lite imponerad av mig själv faktiskt. Håller på att få nervsammanbrott varje gång timmarna innan, men sen flyter allt på så bra i alla fall under själva maratonen! Jag är en duktig groom jag!

Känner att det kanske blev liiiite för mycket självkänsla där mot slutet, men jag behöver det tro mig. Är det ingen annan som säger det så gör jag det själv. Är inget lätt när både hund och häst försvinner ifrån en PÅ SAMMA GÅNG! Livet är inte rättvist!

Men huvudsaken är att min solstråle mår bättre igen!
Hästen kommer jag aldrig mer få se igen... orättvist!

Ska nattfodra hästarna nu, sen kallar sängen. Är några dagar kvar till Lördag, då det väntar en glad och efterlängtad återförening, och en välförtjänt sovmorgon!

Tack alla ni som skickat och visat er omtanke till mig och mina allt den här tiden! Utan er hade jag inte klarat det!

TACK!