En bättre lördag.

Efter en dag med konflikter och trasiga telefoner som gårdagen bjöd på, var det ganska skönt att få en lugn och mysig dag idag. 

Varje lördag är det fotbollsträning för Viggo, och för varje gång som går blir han bara duktigare och verkar tycka att det är allt roligare. Vilket glädjer mitt mamma-hjärta. 

Efter det åkte vi till Billeberga och stallet där mamma och pappa höll på med det som ska bli en sadelkammare. 

Fem träns - en häst..

Vår dag skulle avslutats i Tollarp hos Emma, Christoffer och Isac, men det blev ändrade planer så det blev en kattleverans och middag hos faster Pia och Mats istället. 

Bakning av langos. 

 Dem hade haft familjeråd och kom fram till att dem saknade Trassel efter att ha passat han i vintras, och tyckte synd om honom att bara få vara i vår lägenhet (vilket jag helt och hållet håller med om!). Så... nu får han vara hos familjen Bergström och jag får börja leta hus. Dem fick en katt, och jag fick tomat, avokado och dill plantor med mig hem. 

Nu har vi precis kommit hem, och ska njuta en liten stund till innan denna dagen också är slut. Imorgon blir det jobb för mig, och Viggo åker till kusin Maggie och leker under tiden. 

Bitter.

Det sägs att jag är bitter! Det sägs att jag är bitter för att "ingen vill ha med mig på tävlingar längre, och att jag inte får vara lyxgroom." 

Låt mig få slå hål på den myten! 

Jag är absolut inte bitter för att inte vara med på tävlingar längre! Jag valde att sluta som groom för att jag kände att jag prioriterade jobbet och hästarna framför mitt barn, vilket för mig inte är okej! Så jag valde att sluta och lägga mer tid på honom och på mig själv. 

Och att används ordet lyx inom groom världen klingar i mina öron väldigt fel. Det är ingen lyx att jobba som groom.

Så till alla er som tror att jag är bitter "för att ingen vill ha med mig på tävling" - det är inte sant! Jag valde det själv, och jag gjorde det för att prioritera mitt barn. Punkt. 

Däremot är jag just nu väldigt bitter för att jag tappade min telefon i marken idag!! 

... men ingen ont som inte har något gott med sig. Jag fick ju en ny telefon istället. 

Morsdag.

Förra årets morsdag kommer jag så väl ihåg! Vi var påväg till en tävling, Viggo skulle lämnas av påvägen, men ville inget annat hellre än att vara med sin mamma! Han skrek av förtvivlan, vägrade släppa taget om mig, så jag fick bända loss han från min famn, tvinga ner han i bilbarnstolen i min systers bil, och sen bara vända mig om och gå därifrån, hoppa in i lastbilen och åka iväg för att inte se honom på ett tag. 

En av de värsta dagarna i mitt liv! 

Detta året blev den betydligt bättre!

Vi började men en super mysig frukost på Bäckaskogslott utanför Kristianstad tillsammans med Alfred, Stefan, Ulrika med familjer. 

Barnen passade på att bada när vi gick ner till bryggan. 

Bästisar från tre månaders ålder <3

Efter en lyckad förmiddag åkte vi till Billeberga för att fortsätta med en lika lyckad eftermiddag. 

Där firade vi syskon vår alldeles egna mamma på morsdag med presenter blommor och fika. 

En helt perfekt och mysig dag för att vara morsdag! 

Dold.

Igår visade SVT ett program dem kallar Dold, som denna gången fördjupade sig i sexuella trakasserier inom ridsporten! Det var med blandade känslor som jag kollade på det. Som själv utsatt förstår jag precis hur de andra utsatta tjejerna tänker, och resonerar, och vet precis hur det är att få kommentarer som: "inte han." "Du kunde ha sagt nej." "Varför slutade du inte?" 

Och det som gjorde mig mest arg och ledsen igår är just dessa bemötande man får som utsatt. HUR kan en man med egna döttrar ens våga uttala sig som han gjorde på programmet igår? Och dessutom ha den positionen han har? Det är skrämmande!! 

" Men kom igen! 16-17 åringar kan vara jävligt utmanande ibland!" 

Och??! Det är inte en enda människa i hela världen som har rätt att utnyttja någon sexuellt, någonsin, oavsett! ALDRIG!! 

Jag är så oerhört tacksam att någon som Ulrika Fåhraeus även kallad ponnymamman tar upp detta super viktiga ämnen, och står bakom oss med rakrygg som en gång blivit utsatta. Även om det är 30, 10 eller 2 år sedan det hände, spelar ingen roll! Såren kanske läker, men ärren finns alltid kvar. 

Från fyrspanns VM i breda till svårklass i Åstorp.

Ännu en dag i Åstorp är till ända. Sist jag groomade i maraton va på VM i Breda, så en svårklass i Åstorp skulle jag nog också klara av. Och det gjorde jag! 

Hästarna va pigga och glada i alla hinder, kusken va nöjd, och groomarna skötte sig. Så det blev en high-five i målgången. 

Imorgon får ponnyexpressen klara sig utan min hjälp på konkörningen, för då väntar catering och serverings jobb för min del. 

Men det har varit ett par väldigt roliga pch mysiga dagar i Åstorp som vi fick lov att vara med på. 

Körtävling i Åstorp.

Det blev en heldag i Åstorp för mig och Viggo idag! Vi har varit där och hjälpt Anton uppe ifrån Stockholm, som varit med oss i Team Dengg en hel del, som själv kör fyrspann fast i litet förmat. 

Idag har det varit dressyr, och vi har gått mycke-massa maratonhinder. 

 

Sådana här varma dagar uppskattas vattenhindret lite extra. Viggo passade på att svalka sina lite lätt (!) brända ben. 

Vi har fikat i gräset och haft det hur mysigt som helst, han och jag. 

Och så fick han ju träffa Anton! 

Imorgon står jag uppe på Antons vagn i maraton, och vi hoppas att vägarna sitter och att hästarna orkar med hela rundan i denna värme. Vilka kämpar dem är. 

Men efter 9 timmar ute i stekande sol och en hel del traskande så blir det en välförtjänt natts sömn nu. 

God natt. 

Life sucks.

I eftermiddags när jag hämtade Viggo på förskolan kom en av pedagogerna fram och frågade hur det var med mig. Jag svarade lite försynt: jag är bara trött. 

Sen att sanningen är att mitt barn har börjat prata och ställa frågor om sin pappa och hitta på olika historier, (vilket för mig är väldigt jobbigt) och att jag återigen tappat förtroendet för killar pga att jag alltid lyckas hitta killar som inte är ärliga, är en annan sak. 

Ibland suger livet bara, helt enkelt.