Livet är en konst.

Visst är det så! Att livet är en konst. Ibland oerhört enkelt och ibland sanslöst svårt. Och självklart allt där i mellan. Vi föds och vi dör och allt där i mellan kallas livet, som bara består av en massa val, som i sin tur
bestämmer hur svårt eller enkelt livet ska bli.
För att dö är inte så svårt... Det klarar alla. Det är själva livet som är en konst.

Det är ju inte så att jag och Sune vill dö!!! Nej för tusan! Vi gillar livet i en resväska. Bo lite här, jobba lite där, hälsa på lite här och sova lite där. Hit och dit och fram och tillbaka.
Det råkar nog bara vara så att vi utforskar och provat på livet medans vi är unga... Sune har provat på vissa saker, och jag vissa. Vissa saker mer dåliga än andra. Men flera erfarenheter rikare.
-" Är det inte dax att sluta med hästar nu?"
ALDRIG I LIVET!! Vad vore mitt och Sunes liv UTAN hästarna! Nej, bara för att det händer saker lite då och då, kan man inte gå och sluta med det boms! Livet är till för att leva. Jag och Sune gör vårt bästa för att försöka ta oss igenom det levande, och än sålänge har det gått bra. Lite blåmärken får man leva med...

Det blir aldrig som man tänkt sig.

Jag hade kunnat tillbringa detta inlägg till att bara berätta hur ont jag har, men det vill jag inte! Istället berättar jag hur den gångna veckan har sett ut.

Måndag: Tomas och Annika kom hem ifrån tävlingen, och tog tillbaka ansvaret för gården. Så jag takade för mig och körde till Kristianstad för att hämta Sune. Jag skulle BARA hjälpa Axel att lasta en häst, och sen skulle jag BARA ut och leda två. Men på väg ut ur stallet fastnade vi på mitten i stalldörren och jag belv den som blev mest klämd. Så det blev akuten för resten av dagen.

Tisdag: ... det blev sjukhuset hela tisdagen också med massa smärtstillande, kräkande, sovande, röntgenplåtar och en besvikelse över att inte få åka hem.

Onsdag: Fick förklarat av revben var spruckna, leden mellan axel och nyckelben isärdraget, och bröstkorgen ihop tryckt. Men jag fick lov att åka hem, och fick en sjukskrivning på 6-8 veckor... Hm!

Torsdag: Åkte med Axel till Ängelholm med ett par hästar, där mamma sedan hämtade mig .

Fredag: Mamma och pappa har precis åkt och ska vara borta över helgen, och jag m.fl. ska vara hemma och passa gården. Känner mig som 90, och jävligt orörlig, så lite hjälp skadar ju inte att få!

Ihelgen och ett par veckor framöver spenderar jag förmodligen här på gården. Finns inte så mycket jag kan göra nu när jag knappt kan ta mig ur sängen, eller ta på mig själv. Så en oplanerad vila får det bli helt enkelt.

Stolt!

Vissa saker tror man inte att man ska klara av förens man står där och säger: jag klarade det!
Jag har opererat bort min brustna blindtarm i polen, låg på sjukhus i 5 dagar, missade flyget hem, och blev lämnad på ett hotell själv- 07. Jag har haft anorexia -07. Jag krockade min bil, fick min häst utdömd, och Sune blev påkörd i samma veva -10. Jag har longerat en häst som dog mitt framför ögonen på mig -11... och nu har jag förlöst en ko -12.
Jag klarade det!! och jag kan inte mer än annat säga att jag är stolt! :)

Gud, finns han!?

... om han gör det?, är det då han som bestämmer vädert??
Vi allra flesta Svenskar gillar julen, och till julen vill man gärna ha snö! En vit jul helt enkelt. Men i år lyckades vi inte få vår önskan igenom, och det blev en hyfsat torr jul. Men nu!, i slutet av Januari, då tar den här Gud till och ger oss snö-oväder! Dem har lovat på vädert att det ska bli 1- 1,5 dm snö, och ett vitt Skåne ett par dagar framöver.
Om man frågar mig så tycker jag att fick vi ingen snö i december, behöver vi inte ha någon snö alls, då är den välkommen tillbaka till denna vintern i stället!
Så Gud! Snälla, ingen mer snö nu! Kom igen till november, december istället... Amen!

Pga vädert fick hästarna komma ut en pytten liten stund medan jag mockade och gjorde klart i stallet. Fick passa på att ge So-Fia mat, och ridhuskorna potatis innan vädert hindrar allt för mycket också. Så nu är allt det klart och i eftermiddag ska hästarna och korna som står inne ha mat bara. Så det blir en rätt så lugn dag idag.

Ko-kvinnan.

Nej... Det är nog inte benämningen jag vill ha på mig själv om ett par år! Korna får klara sig utan mig!
Hur romantiskt är det egentligen att alltid lukta ko, att se sin sambo/pojkvän/man stå och skrapa bajs, eller behöva dra en nyfödd slemig kalv ut ur rumpan på en ko!? Allt har sin tjusning, men ko-bönderna får även dem klara sig utan mig!
Dagen då jag sitter och skriver min egen... kommer inte ihåg ordet för en annons där man skriver att man söker en annan!? Men i alla fall, när och OM jag någongång skriver en sån, kommer det att stå:

Kvinna söker man!
Jag är en kvinna på (hur många år jag är då), som söker en man. Du får gärna bo på gård, eller vilja bo på gård. Tycka om djur, så som hästar och hundar. Har du kor!? Gör dig inte besvärad att höra av dig då!

Nja, jag vet inte... det här med en annons om att söka någon annan, verkar inte heller vara min grej.
Skrev på Facebook förra veckan att jag sökte jobb! Fick väldigt mycket respons tillbaka med många och bra jobberbjudande! Nästa gång kanske jag ska söka en kille i stället, och hoppas på samma resultat!?

Sammanställning: Jag klarar mig bra utan både kor och pojkvän! Jag har ju Sune :)

Back to buisness.

Ja, då var det jobb igen!

Måndag: Kristianstad under dagen, men begav mig tillbaka till Billeberga på kvällen.

Tisdag: Lugnt, lugnt, lugnt. Det var inte mycket som gjordes den dagen...

Onsdag: Klippte klor och friserade kaninen, hämtade Fabian på dagis då det var dax för honom att bli storebror.. Var barnpassare resten av kvällen. Värt att poängtera är att det blev en lillebror för Fabians del på eftermiddagen. Namn väntar vi fortfarande på!

Torsdag: Klockan ringde 05.45, gick upp och tog på mig, packade det sista i väskan. Väckte Fabian, bytade blöja och tog på honom, gjorde välling, mamma kom till undsättning och gav honom vällingen medan jag packade ut sakerna i bilen. Bytade blöja IGEN (hände visst en olycka...), lastade ut Fabian och mig själv och körde honom till dagis. Därifrån körde jag sen till Båstad, hem till Tomas och Annika, som för ganska exakt en timme sedan begav sig mot Tyskland, Liepzig.
Stallen är klara och hästar, kor och hundar har fått mat, nu ska jag själv se vad jag kan hitta på till middag till mig själv. Tänk vad enkelt om man ätit, havre, betfor eller hö...

Godmiddag!

Jerringspristagare, världescupledare...

... jag pratar förstås om Rolf- Göran Bengtsson! Gud (inom ridsport) stavas numera RGB! Pappa kallar mig gnällspik, jag kallar det rättvisa i samhället! Det är väl inte rättvist att Therese Alshammar ska få 48 pris, Hellner 15, och Carlotte Kalla 32, och Rolf- Göran och ridsporten inga!! Eller!? Men igår tog det ändring, och helt plötsligt stod Roffe där med ett 10 minuters hyfsat dåligt tal faktiskt, men skit i det, och tog emot Jerringspriset! Det var väl på tiden. 2 gånger har han varit numinerad, tredje gången gilt! Äntligen!
Ridsporten gott folk, är faktiskt den 2:a störrsta sporten, men konstigt nog den minsta som får PR i tv, radio och media. Kan någon förklara!?

Jag är så himla glad för ridsportens skull att Rolf- Göran nu fick detta priset, för nu ska det bli mer ridsport för folket!!

Välkomna till VÅR värld!